En upplevelse består av flera faser som innebär att den startar redan när turisten upptäcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning på destinationen som turisten befinner sig på blir turistbyrån en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken syn turistbyråer har på sin roll gentemot turisten i deras upplevelser på destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. Avgränsningsområdet för uppsatsen har varit turistbyråer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie där tre turistbyråer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyråerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten där det ingår att förmedla upplevelser som passar kunden och därmed medverka till att kundens totalupplevelse på destinationen ses som god.

SammanfattningBakgrund: När en turist ska välja ett resmål så finns det många teorier som beskriver olika faktorer som kan påverka turisten. Faktorerna delas in i externa och interna faktorer. De externa faktorerna beskrivs som destinationers egenskaper som ska locka turister till sig. De interna faktorerna beskrivs som turistens personliga egenskaper som är anledningen till att ett resmotiv skapas. Dock förhåller sig alltid de interna och externa faktorerna tillsammans.  Jag saknar teorier om vilka faktorer som påverkar turisten mest då han/hon ska välja ett resmål. Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka av de interna och externa faktorerna som mest påverkar en turist i valet av resmål. Metod: Jag har använt mig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats i uppsatsen eftersom jag ville använda mig av en enkät i undersökningen.

Uppsatsens syfte är att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vår empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men främst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara på varifrån begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenär för att beskriva sig själva.

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna.

Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet.

Sammanfattning Titel: Säkerhetsarbetet i kundens tjänst eller inte?- på ett nöjesfält Författare: Anja Grönvall, Ida Jensen och Andreas Källström Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur anläggningens hanterande av säkerhet påverkar turistens syn på en turistanläggning. Metod: Vi har utfört en enkätundersökning för att kunna få en uppfattning av hur Lisebergs kunder anser att säkerhetsarbetet fungerar. För att även undersöka hur säkerhetskommunikationen förmedlas till turisten valde vi att genomföra deltagande observationer. För att fånga Lisebergs syn på hur turisten uppfattar och påverkas av säkerhetsarbetet har vi valt att göra en kvalitativ intervju med den marknadsansvarige på Liseberg.

Uppsatsen ämnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnå hållbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkätundersökning.Hållbar turism kopplas ofta samman med hållbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hänsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebär detta att aktörerna på resemålet måste ta hänsyn till både lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hållbar måste miljömässiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i åtanke.Researrangörer bistår turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.

Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra svenska turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida ?invandrare? i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte.

The purpose of this essay is to develop marketing strategies, from a service management perspective, for camping?s interested in the German tourist as a new target audience. This essay focus upon extending the season for camping grounds on Öland, Sweden. To extend the season we recommend the camping grounds to target a new audience - the German tourist..

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde är önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsätt. Metoderna som har använts för att få ett mer relevant resultat är kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med två lokalt boende. De ställda frågorna berörde bland annat åsikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen påverkas av turismen, arrangörernas förväntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar som behandlade hur lokalbefolkningen ställer sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mästerskap, sociala effekter och hållbarhet.Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey?s irridex som behandlar om hur välkomnande lokalbefolkningen är, enligt de själva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger på när det kommer till bemötandet av turisten.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt kulinarisk turism har potential att särskilja en region från andra. Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i ett regionalt matkoncept, en picknickkorg, och dess förmåga att synliggöra fem begrepp; rörlighet, plats, upplevelse, identitet och äkthet. Våra frågeställningar är:Hur påverkar matkonceptet turistens rörelse på Österlen?På vilket sätt bidrar matkonceptet till att skapa Österlen som plats? Hur skapas matupplevelsen på Österlen? Hur skapas identitet utifrån symbolvärden som kan kopplas till matkonceptet?På vilket sätt kan matkonceptet skapa en känsla av äkthet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vårt empiriska material bygger på intervjuer och observationer. Intervjuerna utfördes med fem turist- och matproducenter på Österlen.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om gränsturistbyråernas särskilda ställning som inkörsport till Sverige kan förstärkas. Vi ville även studera vilka förutsättningar det finns att utveckla lokala gränsturistbyråer till att bli mer regionala och nationella turismportaler. Gränsstationernas funktion som inkörsport till landet ställer särskilda krav på att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgränsa oss till Årjängs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyråer. Turistresan startar med att det uppstår ett behov av att resa till en destination någonstans.

Bakomliggande intresset för denna uppsats utgår ifrån frågan vilka motiv kommuner har för regionalt turismsamarbete. Samarbete har uppmärktsammats inom turismutveckling för att konkurrensen mellan destinationer har blivit global. Teorier om motiv för regionalt turismsamarbete har verklighetsprövats och jämförts mellan kommunerna Karlskrona och Karlshamn. Intervjuer med respektive turistchef genomfördes och teorierna som valts som utgångspunkt skiljde sig inte i allt för stor utmärkelse från resultatet. Resultat för motiv till regionalt turismsamarbete uppvisade att främsta motiven var; ekonomiska besparingar, utöka regionen med fler attraktioner samt för att skapa konkurrensfördelar gentemot andra regioner.